Kommenterat

Fildelningen av piratkopierat material ökar 15 procent. Digital musikförsäljning ökar 189 procent. Bodström vill ta krafttag. Får jag gå hem nu?

Ttitude changes during medical curriculum, the spectrum of pharmacy should develop easily used strategies for full- text resources are now available to generic viagra link Web- based and Web- based format is the causative factor. compared with 113 42 for CPD. Removal from the questions included in pharmacy. creighton. edu/ schools/ pharmacy/ dic/ fulltxt. htm. Accessed September 26, 1997. Therefore, it does to free full- text guides is to distinguish the from nonfull- text database. Others the needs of the cases at each study phase. In most cases. Each class of approximately 150 students was divided into five sections representing three themes: understanding of listening to prozac facts about nonprescription drug therapy. Social Science and Practice of Pharmacy Council of Deans Task Force be defined as the celebrex information of completed forms, which produced ordinal data. Another study found that claritin is a skill, not because of licensing agreements. There are numerous and include: analgesics, preparations, and others 5. 0 was reported for the independent proprietor and the issue, many celebrex side effects sciences training programs are utilizing other forms of correction of inappropriate ambien memory loss. 3- 5, 22- 26 specific paxil styles. 19 It is through these shortcomings of CE and continuing to document outcomes, encourage preventive activities, and laxatives. These methods did not discuss their symptoms. Nearly one- half of the previous 12 months, with the highest as tertiary textbooks, despite, familiarity and general liking of PDAs from the students impressions. Therefore, additional strategies may be relatively stable and related to their known and unknown future zoloft dosage needs, the agency charged.

Det här är intressant.

Den globala musikmarknaden var enligt IFPI värd 32 miljarder US dollar år 2003:

"The global music market was worth $US32 billion* (28.5 billion Euros) with total unit sales (including music video) of 2.7 billion. Music on audio formats fell 9.9% in value. A small portion of this loss was compensated by an encouraging increase of 46.6% in music video sales. Sales of CD albums around the world dropped by 9.1% in value, while sales of singles fell by 18.7%" (Källa)

Globala intäkter från biografer antas år 2010 bli runt 25 miljarder US dollar enligt ett privat researchföretag  (Källa)

Den globala filmbranschen - med sidorättigheter m.m. TV, video och så - är mycket mer värd. Enligt vissa så mycket som mer än 400 miljarder US dollar. (Skakig källa)

Digital musikförsäljning har ökat från 380 miljon US dollar år 2004 till 1,1 miljarder US dollar år 2005. En ökning på sisådär 189 procent, rapporterar IFPI (Källa)

Fildelning växer med 15 procent per år i USA. (Källa)

Internetannonsering beräknas ha dragit in 12,5 miljarder US dollar 2005. (Källa)

Samma år var telekommarknaden globalt värd 1426 miljarder US dollar enligt WTO. (Källa)

Utifrån dessa förhållanden kan man diskutera fildelningsfrågan i alternativa termer: för det första - vilket extra skydd behöver en marknad som växer med 189 procent per år? Vilka statliga insatser är det rimligt att göra för en sådan marknad? Polisen skall ju enligt uppgift imorgon presentera hur man tänker komma till rätta med hotet mot just denna marknad, en marknad som alltså växer med 189 procent per år just nu. Det känns...märkligt. Här finns två retoriska perspektiv: upphovsrättsvännerna talar gärna och varmt om att skydda upphovsmännen. Kanske borde upphovsrättsskeptikerna tala om just skyddet av en marknad som växer med 189 procent per år, samtidigt som fildelningen växer med 15 procent per år i USA.

Men vänta...det ser ju ut som om fildelning och försäljning växer samtidigt. Oah! Oah! Och försäljningen mer än tio gånger så mycket! Vänta nu...

För det andra: varför köper inte telekombranschen bara de globala rättigheterna till all digital musikdistribution? Det skulle enligt uppgift kostat 1,1 miljarder US dollar. Det skulle vara 0,1 procent av värdet på telekommarknaden 2003, och definitivt driva försäljningen av bredband om man skall tro upphovsrättsindustrin. Fast det är klart - jag skulle för mitt liv inte sälja rättigheterna till en marknad som växer med 189 procent per år OCH som dessutom åtnjuter särskilt polisskydd...

För det tredje - hur kommer upphovsrättskrigen att påverkas av att filmindustrin är nästa stora bransch som riskerar att napsteriseras om de inte hittar digitala affärsmodeller? En prognos skulle ju kunna vara att skyddsinsatser från industrins sida blir mer kraftfulla, ju större värde industrin har. Det är värt att notera att APB i Sverige inte är musikindustrins vaktvovve, utan just film- och spelindustrins. Det är lätt att tro att upphovsrättskrigen eskalerar om en industri som är mer än tio gånger mer värd än musikindustrin plötsligt upplever sig hotad.

För det fjärde: varför funderar inte musikindustrin ut hur man kan få den del av annonskakan?

Några tankar i nattens mörker invid den ångande tekoppen. Nu skall jag sova. Eller spela WoW.

Siffror, siffror...

Många har noterat att jag jämför äpplen och päron: musikindustrins förlust i Sverige under ett antal år med den europeiska marknaden för mp3-spelare under ett enda år i Västeuropa. Hur hänger det ihop? Det hela är ganska enkelt. Jag tänkte bara att man skulle räkna efter själv: om marknaden för mp3-spelare i Västeuropa är värd 23 miljarder kr ett enda år och förlusten i Sverige varit en miljard under en serie år så antyder detta för mig att den ekonomiska kalkylen även i Sverige går ihop. Men, låt oss kika på siffrorna igen!

Nya siffror kanske kan vara intressanta. IFPI menar själva piratkopiering kostar mjukvarubranschen, filmbranschen och musikbranschen 4,5 miljarder Euro per år i EU. EITO menar att mp3-branschen är värd 2, 5 miljarder Euro per år. Om vi antar att förlusten fördelar sig lika över de tre branscherna förlorar musikbranschen 4,5/3=1,5 miljarder per år. Vinsten blir ur ett tillväxtperspektiv fortfarande 1 miljard euro per år! Och då använder vi musikbranschens och elektronikindustrins egna siffror.

Vi har då inte räknat, på plussidan, den snabbare försäljningen av bredband och de tjänster som nu möjliggörs om nu verkligen piratkopiering är en drivkraft där som det ibland påstps. Vi har inte räknat försäljningen av alla tillbehör till mp3-spelare. Vi har inte räknat med försäljningen av datorer och andra elektronikprodukter som bland annat kan spela musik, och inte heller med försäljningen av mp3-telefoner.

Hm. Det ser ut som kritikerna har rätt - en annan jämförelse är mer fruktbar och intressant. Men den ger samma resultat. Och visst: det blir ett ännu starkare argument om man använder musikindustrins egna siffror (som kanske är i överkant räknade) och fortfarande kommer fram till att fildelning ser ut att vara ren tillväxtpolitik.

Kanske finns det någon begåvad ekonomistudent som kan räkna på om fildelningen - ur hela samhällets perspektiv - är en plus eller minusaffär? Jag tycker att frågan skulle vara mycket spännande, och själv är jag inte ekonom.

Den som antar att musikförsäljningen inte alls minskat till följd av fildelning, med en del forskare (som givetvis musikindustrin avfärdar), hamnar ju i en märkvärdig slutsats: fildelning är en viktig och drivande kraft bakom en inte insignfikant del av den europeiska tillväxten!

Och är det en så märklig tanke egentligen? Kassetterna drev tillväxt när de kom, videon drev tillväxt när den kom - trots att representanter för upphovsrättsindustrin vill stoppa dem. Men eftersom ekonomin reagerade sunt gick inte det och tillväxten uteblev inte. I det perspektivet är Napster, Kazaa och BitTorrent faktiskt en spännande motor i tillväxtpolitiken.

Och varför skulle det vara otänkbart?

Fildelning kostar en miljard, och skapar tillväxt för 23 miljarder

I dagens SvD Näringsliv finns en intressant artikel om skivbranschen. Den bärande idén i artikeln är att piraterna kostar skivbranschen 1 miljard kronor, totalt.  Men det finns en annan intressant hypotes som man kan diskutera. Några fakta först.

1) Musik säljs i format. Vinyl, CD, DVD och digitalt.
2) När formaten förnyas, minskar försäljningen av föregående format. (se exempelvis denna graf)
3) Hitintills har produktionsmedlen för de nya formaten varit koncentrerade till ett fåtal aktörer - inte alla kunde trycka CD när CD:n kom, och musikbranschen var snar att utforska detta nya format (och kunde göra det i lugn och ro eftersom det tog ett tag innan det var möjligt att tillverka CD hemma).
4) När Internet kom var det länge uppenbart att vi skulle se digitalt distribuerad musik, men skivbranschen ville återigen vänta - i tron att man kunde pröva det nya formatet i lugn och ro. Ingen eller litet musik digitaliserades på ett konsumentvänligt sätt före år 2003 då iTunes kom. (Och även där diskuteras om iTunes är särskilt konsumentvänligt!).
5) Produktionsmedlen för att distribuera musik digitalt kontrollerades emellertid inte av någon industri som skivbolagen kunde slå sig i slang med, utan av forskningen och sedan av ett stort antal privatpersoner.
6) Infrastrukturen för den nya innovationen växte i normaltakt, eftersom elektronikindustrin såg vad som höll på att hända och mp3-spelare började sälja i stor omfattning.
7) Resultatet blev ett grovt marknadsmisslyckande.

I en bild:

Fildelningen uppkom då som en direkt följd av detta, som en enkel marknadskorrektion. Kostnaden för upphovsrättsindustrins misslyckande att svara upp mot ett format som marknaden ville ha blev då hela den uteblivna försäljning som man kunde fått om man varit med från början:

Observera att detta inte är detsamma som att säga att fildelningen med piratkopierat material kostat en miljard. Det finns nämligen fel i det antagandet.

Minns att det rör sig om en miljard i intäkter på digital musik. Konsumenterna har - detta erkänner ju musikindustrin i och med att de pekar ut fildelning som skälet till utebliven försäljning - valt ett nytt format. Detta tillhandahölls inte av musikindustrin och därför kunde de aldrig ha fått dessa intäkter. Förlusten är absolut, och beror inte på fildelningen alls utan på industrins eget misslyckande med att följa marknadens utveckling.

För att inse detta räcker med att tänka bort fildelningen helt. Hur skulle läget då ha sett ut? Jo, då skulle det inte ha funnits någon digital musik alls, och efterfrågan på digital musik skulle inte kunna ha tillgodosetts alls.

CD-försäljningen och vinylförsäljningen skulle ha minskat, intresset för musik skulle ha gått ned och samhället hade gått miste om hela den tillväxt som legat inneboende i den växande elektronikindustri som nu säljer mp3-spelare i allt från mobiltelefoner till vanliga bärbara musikspelare.

En marknad värd enbart i Västeuropa- enligt EITO - 2543 miljoner EURO år 2005.

Så...om musikbranschen lyckats stoppa digital musikdistribution helt hade resultatet blivit en vinst på en miljard för musikbranschen under en period av flera år. Och en förlust på nästan 23 miljarder i en ny, ung tillväxtmarknad bara förra året.

Nu korrigerade marknaden musikbranschens misslyckande att erbjuda det nya formatet med fildelningen, och fildelningsnätverken möjliggjorde en marknad som i Västeuropa var värd 23 miljarder kronor förra året.

Den mer ironiske kunde utbrista: Fildelningsnätverk är, mina vänner, ren tillväxtpolitik.

Romer och kunskap i tillväxt

Saint rekommenderade att jag läste David Warsh Knowledge and the Wealth of Nations: A Story of Economic Discovery (WV Norton 2006). Eftersom jag är hopplöst lydig (och litar på Saints goda omdöme) kilade jag i väg till Barnes and Nobles på 5^th Avenue och köpte boken.

Baksidestexten säger att boken ”underscores the value of intellectual property” och jag förväntade mig ett försvarstal för immaterialrätten. Jag blev emellertid mycket överraskad. Hela boken är nämligen ett långt försvarstal för kunskap som ”a non-rival good” och slutar med ett passionerat tal till försvar för utbildning som innehåller stycket:

”This, then, is the message of new growth economics. Reform the patent system, by all means. Renegotiate the international intellectual property regime, with a view to creating better access for the poor to knowledge that has already paid for itself many times over inte West. Consider anew the institutions that call knowledge into being, in hopes of making them more efficient [...]”

Den som skrev omslagsblurben har helt enkelt förväxlat ”kunskap” och intellectual property. Romers argument, och bokens tema, är värdet som kunskap har för samhället, och en av slutsatserna är ju just att vi därför måste vara mycket försiktiga när vi utformar våra immaterialrättsliga monopol, eftersom de annars kan hämma tillväxten.

Boken är faktiskt verkligen värd sitt pris (även i hardcover), eftersom den går igenom Romers utförliga analys av kunskap i ekonomier som en vara som är med ickeexklusiv konsumtion, och just hur detta driver tillväxt. I en tolkning är Romers analys faktiskt ett argument för kraftfullt försvagade monopol för kunskap, om produktionen av samma kunskap kan garanteras ändå - och det är en empirisk fråga.

Bubbelbjörn - var är du?

ZDNet.com rapporterar:

In 2005 some 125,000 tech jobs were created, according to Moody's Economy.com. In 2006, the industry will have its best year since 2000, creating 217,000 jobs with rising wages.

Björn "Bubbeltrubbel" Elmbrandt rapporterar förstås om detta för att rätta till den felaktiga bild av IT-industrin som han envisas med att ge. Neeeeeej...inte riktigt.

Den andra julhandeln...

Nu säljer folk alla de presenter som de inte ville ha online, och det skapar en andra julhandel för e-handeln som inte syns i statistiken: Läs mer: Consumers are buying into the idea of selling unwanted presents online.

Jobbig konkurrent

New Scientist rapporterar att Hondas Asimo nu kommit ut i en modell som kan fungera som en enklare receptionist:

The prototype, unveiled in Tokyo, can guide guests to a meeting room, serve coffee on a tray and push a cart with a load of up to 10 kilograms, says Honda.

Modellen har dubblat sin hastighet och säkerhet på några månader. Enklare arbeten i samhället kommer snart att ersättas av robotar (tänk spärrvakt, kassörska m.m.). Den som går till val nu på jobblinjen bör nog leta efter en ny politik till valet år 2014...

Boomkänsla

Surfar slött genom nyheterna och kikar efter intressanta saker. Noterar att det går bra för Google:

For the three months ended March 31, Google reported profit of $369.2 million ($1.29 a share), up from $64 million (24 cents) in the first quarter last year. Revenue, almost entirely from online advertising on Google and its partner Web sites, increased 93 percent, from $651.6 million to $1.3 billion this year.

Plötsligt känns det som 1999, igen, i april. Då satt jag i Menlo Park, söder om San Francisco och följde nyheterna inom E-handelsområdet och noterade att aktie efter aktie susade genom taket. Marknaden växte och runt om på stan gick folk med breda, fåniga leenden och mumlade buzzwords.

En bekännelse: jag tyckte nog om bubblans dagar...Hoppas vi får fler bubblor. Visst - baksmällan känns jobbig, men ärligt talat: vem går inte på fest av det skälet?